Vi befinner oss i den berömda bebisbubblan och njuter. Allt går bra, bebben (som inte fått något namn än) äter och sover bra och när vi var på BVC i tisdags hade han redan passerat födelsevikten med 140 gram så han verkar må bra :) Det känns overkligt att han redan är 1,5 vecka gammal, men samtidigt är han så självklar att det känns som att han alltid funnits här. 

 

Dagarna bara rinner iväg och jag börjar bli nervös inför måndag då Henke börjar jobba igen. Hur ska jag klara detta själv? Jag och Henke teamar så bra med allt och jag fattar inte hur jag ens ska kunna gå på toaletten ensam med honom. Han är supersnäll och nöjd och skriker typ aldrig så det borde gå bra. Men det känns ändå läskigt att ha allt ansvar själv på dagarna. 

 

Annars så har vi haft Caverion hos oss i 1,5 vecka och de har installerat värmepumpen. Det blev ruskigt bra och det känns superlyxigt. Värme inne utan att elda liksom. WOW! 

 

Classe hamnar lite på sidan av just nu och han får gå på sparlåga. Det känns väldigt bra att vi har en medryttare just nu så att han får gå iaf 2 ggr/vecka och att han får lite kärlek utav henne. Jag har valt att inte prioritera honom nu i början men ändå haft en kväll med honom med pyssel och longering och så fick han följa oss på barnvagnsprommis igår. Pappa hjälper mig med mockningen nu ett tag och eftersom jag inte får bära tyngre än bebbens vikt på 4 veckor pga av snittet behövs mycket hjälp med allt i stallet. Men det funkar bra eftersom jag har så många hjälpsamma människor runt omkring mig :) Ida har varit superhjälpsam och utan henne vet jag inte hur vi skulle fått ihop det. Även fast vi har en otroligt snäll bebis är det svårt med allt i början innan man fått rutiner. Nu kan jag iaf både ta in och ut hästarna själv så det är ju bra :)