Agnes hade en jättebra övning för oss igår. Det var en evighetsbana som man kunde variera väldigt mycket och det passade oss perfekt som uppstart för hoppningen under igångsättningen. Vill ni se övningen kan ni se den HÄR. C tyckte det var jobbigt men han var väldigt lösgjord i slutet. Men galoppen alltså, hua mig, jag har ju sagt att jag lagt lite krut på galoppen hittills och det märktes tydligt igår. I uppvärmningen hade jag inte en utan fyra hästar, en i varje hov ungefär och det bara spretade åt alla håll och kanter. Vi fokuserade då mest på att få igång honom och längde honom på långsidorna och på kortsidorna gjorde vi en 10 metersvolt med ytterhjälperna för att få honom att komma under sig med bakbenen. Viktigt var att jag inte sänkte tempot innan volten utan volten skulle bromsa upp honom och han skulle vinkla in bakbenen under sig för mer samling. Det funkade bra och under övningen sedan fick vi till några riktigt bra galoppsprång där han arbetade genom kroppen ordentligt och var bärig i båda varven (winning!).

 

Galoppen är Cs sämsta gångart och den behöver verkligen underhållas för att vara bra. Det är svårt att träna ordentlig ute då jag liksom tror att nu rider vi samlat, när jag egentligen rider i arbetsgalopp, man blir fartblind helt enkelt. Sen litar jag inte helt hundra på underlaget på ridbanan just nu så jag har inte vågat galoppera honom där när han inte är ihop. Risken för att han ska halka känns större när han lätt "glider iväg".

 

Nåja, han kändes annars fin och Agnes provade även rida honom för att känna på hans oliksidighet, dvs jag känner att jag får himla bra stöd på ytter i vänster varv medan jag inte får något stöd alls i höger varv. Jag ville mest bara veta om det sitter i mig eller hästen. C tar inget eget stöd i höger varv utan där måste man själv ta stödet, vilket jag inte gör eftersom jag inte gillar att ta i hästarna. Jag måste bli bättre på detta för har jag honom inte på ytter där skjuter rumpan lätt in och han blir vinglig. Så vi har en del att träna på men jag är taggad. Jag hoppas jag hinner rida för Agnes fler gånger nu medan hon är hemma så vi får hjälp. Vi behöver verkligen det nu när vi är på väg igång igen.